SL, Stockholms Lokaltrafik

Snön fortsätter falla i Stockholm. Verkar aldrig vilja sluta. Ikväll är det kvartsfinal i hockey som gäller. Hoppas TreKronor kan höja sig och ta Schweiz i eftermiddag! I helgen kommer Mor och Far hit. Det ska bli väldigt mysigt.
Här kommer en text som är baserad på en enkät ang. SL.
Hoppas det blir god läsning!


Kollektivtrafik – en klassfråga
Bussarna på Slussen står uppradade som ljusstakar. Kvällen har börjat lägga sig över Stockholm och rusningstrafiken har tagit vid. Här kommer folk springande från alla håll och kanter, från eller till en buss eller tunnelbana. Bland all stress vid spärrarna på Slussen finns det, cirka 5 meter bort, ett lugn. Där står bänkar för dem som väntar. En av de väntande idag är Johanna Bergsten. Hon är 22 år och bor på söder. Hon sitter med en bok i handen och slöläser lite i väntan på att hennes buss ska gå. Johanna åker dagligen med SL. Hon är dock inte en nöjd kund. Det är ofta förseningar som ställer till det, det har även hänt att hon har fått vända sig till ett taxibolag då SL: s trafik uteblivit. Men det som irriterar Johanna mest är priset. Hur kan hon vara nöjd med en krånglande trafik när hon samtidigt måste betala dyra pengar för att kunna utnyttja den.
”600 kronor i månaden, det funkar inte, jag är student. Det är faktiskt skitdåligt att det inte finns studentrabatt”, säger Johanna som blir märkbart upprörd över ämnet. Hon ruskar på sin blonda, slarvigt uppsatta kalufs och tittar ner i marken.
Priserna finns det fler som reagerat häftigt över. Niklas Moberg, 24 år, åker även han med SL dagligen. Han har bott i Stockholm i hela sitt liv och tycker att det är konstigt att det aldrig blir någon förbättring. Lär inte SL sig av sina misstag? ”Att trafiken i vår huvudstad faktiskt fungerar så här dålig är under all kritik.”
Han tar upp en cigg tänder den och fortsätter sedan:
”Bussar är ofta försenade och priset dyrt, bara en sänkning till 500 kronor i månaden hade varit bättre”.

Spindeln i detta kaos är SL, Stockholms Länstrafik. SL vill ge människor attraktiva möjligheter att åka tillsammans, ha god tillgänglighet samt skapa en hälsosammare miljö.
”Nöjda kunder reser mer. Genom att erbjuda en attraktiv SL-trafik kan vi behålla våra nuvarande kunder och vinna nya.” går det att läsa på SL:s hemsida. SL vill vara delaktiga i arbetet att göra Stockholm till en bättre stad att leva i.
För att utveckla detta måste SL som sagt ha nöjda kunder, kunder som är villiga att betala för deras tjänster. Har SL verkligen lyckas anamma sitt mål?
Om SL hade sänkt sina priser hade kanske smärttröskeln varit lägre men kunderna kräver mer av företaget på grund av de höga priserna.
Men det finns de som är nöjda. En av dessa är Hans Thomsen, han är 77 år och åkt med SL hela livet. Hans tycker inte att det varit några större problem genom åren men att det är dyrt, det håller han med om. Speciellt för alla ungdomar, har han hört.
Hans brukade åka med SL ett par gånger i veckan men nu får han färdtjänst. Men han litar blint på att de gånger han ändå kommer att behöva utnyttja kollektivtrafiken kommer den fungera felfritt.
Lite längre bort på Slussen står en medelålders kvinna lutad mot gatuköket. Hon har en röd tjock dunjacka på sig och ser trött ut. Hon väntar på sin hamburgare som tillagas i båset. Hon heter Marie är 44 år och åker med SL från Roksta nästan varje dag.
Över priset rycker Marie lite på axlarna och säger sedan det som alla tänker:
”Självklart vore det bäst om jag kunde åka gratis”
Hon tycker SL har bra service och tycker annars inte så mycket överhuvudtaget. Betala måste man annars kan man inte åka.

Hos unga verkar samtalsämnet SL förekomma ofta. Johanna och Niklas hade mycket frustration och känslor för SL. De åker ofta och drabbas självklart mer än ”helgglidarna”. Båda påbörjar snabbt utläggningar om deras åsikter och drar fram den ena långa repliken efter den andra som om det vore inövat.
Ekonomin verkar dock ligga som grund till denna frustration. De som har en fast lön kan utan bekymmer lägga ut 600 kronor i månaden på ett SL kort, samtidigt får en student ta nästan 10 procent av sitt leverne.

Det kör fram en buss till en av hållplatserna här på Slussen. Det är kallt ute och det bildas fort en lång kö. Det blir dags, för dem som har, att plocka upp sina röda fodral.
I denna kön har alla ett rött fodral. I detta fodral ligger antagligen deras månadskort.
För vissa betyder detta ett kort av guld, för andra är det bara ett papper. De har alla betalat lika mycket för det, konkret, men vad som kan definieras som en lyxmiddag för en student är vardagsmat för andra.